Detta är ett ganska vanligt problem bland travarna innan man har fått dem att förstå riktigt vad det är meningen att de ska göra. Eftersom att de ( de flesta) har sprungit trav innan så är de vana vid att ha huvudet högt och att ha ett stumt stöd i munnen. Oftast går de med chek oxå, vilket förstärker vikten av att lyfta huvudet.
Det vi vill är att de ska sänka nacken, att slappna av och att lätta i munnen men att fortfarande ha ett lätt stöd. Det kan vara ganska svårt för dem, men det varierar såklart från häst till häst. Jag rekommenderar att göra detta i skritt tills hon har lugnat ner sig och vilar i steget. När hon har gjort det så brukar dem släppa efter och jobba igenom hela kroppen, vilket dem inte kan göra när dem är spända som en stålfjäder
Nu vet jag inte hur din häst är i munnen, men de brukar ofta bita sig fast och spänna hela halsen/nacken och spjärna emot.
Är man lite mer erfaren och har ridit hästar som har varit välridna och mjuka så vet man vad man har att sträva efter.
Vi brukar göra så att vi håller ett ganska kraftigt stöd i munnen på dem, samtidigt som man lirkar med händerna, tänk dig att du knådar en deg(om hästen är som jag beskrev ovan). Man känner vad som passar hästen och inte, du kanske måste mjukna, eller så måste du hålla i lite mera och visa att hon får ge sig, för du gör det då inte.
Om hästen förstår sidförande skänklar så brukar dem vara till stor nytta, spec som du beskriver att hon är stel.
Att försöka runda hästen runt skäneln är ett vanligt uttryck- desto svårare att göra på hästar som inte släpper efter.
Det du kan göra är att rida på en volt, hålla ett stadigt stöd i yttertygeln (detta betyder inte att du ska bli stum, utan bara hålla ett stadigt stöd, viktigt att hålla bettet rörligt i hästens mun för att inte den ska bita sig fast) och vara aningen mjukare i inner. Där kan du försöka att verkligen ge och ta, att du tar lite mer och sedan släpper efter. Detta går att växla med "ledande tygeltag" för att hästen ska ställa sig efter spåret.
Samtidigt som du tar ett ledande tygeltag (för ut innerhanden mot mitten på volten och sedan tillbaka, viktigt att inte sitta kvar med handen. Upprepning brukar krävas) så lägger du till innerskänkeln och ber henne då att forma sig efter skänkeln.
Det viktiga är att, såfort hästen släpper efter ger du en TYDLIG eftergift på inner, och en lite mindre tydlig på ytter för att hon inte ska tappa hela formen. Att berömma med rösten förstärker att hästen gjorde rätt och att det är så den ska fortsätta =)
Som jag skrev så kommer hon nog att jobba mer genom hela kroppen när hon slappnar av och vilar på steget istället för att ha ben som symaskinsnålar
Det kan ta ett tag för dem att förstå vad du vill, men va konsekvent och ge inte upp, tillslut lossnar det! =) När hon fungerar bra i skritten så tycker jag att du kan övergå till trav och göra samma övning där. Om du nu inte har tillgång till något ställe där du kan rida volter så föreslår jag skänkelvikningar över vägen, att överdriva ställningen på rakt spår och lite såna saker som är väldigt lösgörande för hästen
Att träna fram höger och vänster galopp är helt klart lättast att göra på en ridplan. Men det går såklart i skogen med. Om du har tillgång till en ganska snäv kurva så skulle jag försöka där. Att antingen låta henne komma i vänster galopp, och sen i kurvan sitta om och nästan få henne ur balans så hon byter till höger.
Har du tillgång till en ridplan är det ungefär samma princip =)
Jag tycker det är absolut lättast att låta dem ta vänster galopp och sedan byta i en högersväng. Det du kan göra är att ta vänster galopp ungf. på mitten av långsidan, sen så vänder du upp mot mitten av kortsidan så att andra hörnet blir avsevärt svårare att galoppera i fel galopp igenom.
Lutar du dig då lite in mot mitten på planen så hamnar de lite i obalans och byter allt som oftast. Funkar det inte så avbryt övningen och testa igen!
Har man möjlighet så kan det vara lättare att byta över ett litet kors eller så oxå =)
Nu blev det jättelångt, men hoppas du kan använda dig av något!
tis jan 26, 2010 5:43 pm
